Rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden styrs i hög grad av flera olika arbetsmarknadslagar. Dessa lagar kompletteras dessutom i många fall av bestämmelser som parterna, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar, tillsammans kommer överens om i form av olika avtal. De viktigaste lagar beskrivs kortfattat nedan. Utöver de nedan beskriva lagarna finns det flera som reglerar våra förhållanden i arbetslivet. Medlemmar kan kontakta Verkstadsklubben för de frågor som kan finnas kring lagar och avtal.

 

Lagen om anställningsskydd (LAS)

LAS reglerar anställningars ingående och avslutande. Lagen reglerar vilka olika typer av anställningsformer som det finns. Viktigast är nog att LAS reglerar när man kan bli uppsagd eller avskedad. Lagen anger vilken uppsägningstid man har om jag själv väljer att säga upp min anställning. Lagen reglerar vidare den uppsägningstid som gäller när arbetsgivaren säger upp personal. I det sista fallet finns två olika bestämmelser. En för de som är anställda före den 1/1 1997 och en för de som är anställda därefter. LAS anger att det finns en viss turordning i samband med uppsägningar. Om parterna är överens kan man dock göra undantag från denna turordning.

 

Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FML

Denna lag reglerar vilka rättigheter man har som fackligt förtroendevald på arbetsplatsen. Det är inte alla fackliga uppdrag som omfattas av denna lagstiftning. FML talar om vilka olika typer av fackliga uppdrag som lagen omfattar. Här får man också veta om det fackliga uppdraget ger till ledighet med eller utan lön från arbetsgivaren. Lagen ger ett ökat skydd för de fackliga förtroendevaldas rätt att bedriva sitt fackliga uppdrag och därmed kunna ge ett fungerande fackligt arbete på arbetsplatserna.

 

Semesterlagen

Semesterlagen garanterar de anställdas rätt till semester och rätten till betald semester. Lagen anger hur många betalda semesterdagar man har rätt till. Beroende av när en person blev anställd under året, om man har varit frånvarande från arbetsplatsen eller andra faktorer kan antalet betalda semesterdagar man har rätt till variera. Denna lag kompletteras för de flesta personer av bestämmelser i kollektivavtal. Framför allt gäller detta nivån på den semesterlön man är berättigad till.

 

Arbetstidslagen

Lagen reglerar bland annat raster, måltidsuppehåll, nattvila, veckovila. Lagen gör det möjligt att träffa lokala avtal om avvikelser från lagens regler, dvs. lagen är dispositiv. I det nuvarande kollektivavtalet ersätter §4 arbetstidslagen i dess helhet.

 

Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL

MBL är en viktig lag för de fackligt aktiva. Lagen anger nämligen att arbetsgivarna har skyldighet att förhandla med den lokala fackliga organisationen innan man genomför förändringar. Enligt denna lag ges också facket rätt att begära förhandling med arbetsgivaren i för oss angelägna frågor. Arbetsgivaren kan inte vägra att hörsamma en sådan begäran om förhandling. Däremot finns det förstås ingen skyldighet för vare sig facket eller arbetsgivaren att fullt ut gå med på den andres krav eller förslag. Arbetsgivaren har enligt lagen en skyldighet att löpande informera den lokala fackliga organisationen om förhållanden som berör de anställda, om hur företagets situation, om större förändringar som planeras etc. MBL anger vidare rätten både för oss som anställda att bilda fackförening och att bli medlem däri och för arbetsgivaren att organisera sig - den så kallade "Föreningsrätten".

Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning Studieledighetslagen reglerar rätten för de anställda att kunna vara lediga från arbetet för att deltaga i utbildning. Lagen gäller all form av ordnad utbildning och alla olika former av utbildningar (studiecirkel, folkhögskola, komvux högskola etc). Lagen anger i hur god tid man skall begära ledighet för studier (i lagen står det att arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten) - minst två veckor eller sex månader innan utbildningen börjar. Man kan dock inte få studieledigt för att deltaga i mer lustbetonade aktiviteter. Det skall finnas ett reglerat kursprogram .